Nej.

Nej, nu får det allt vara nog. Mitt liv består endast av att jobba heltid och springa på olika sorters föreningsmöten. That's it. Jag har ingenting emot mötena, de är ofta produktiva vad det än handlar om, men ibland känns det som om man ger fingret tas hela handen och en liten bit av armen om det går. Jag inser att jag måste säga stopp nu på riktigt, för man måste ju ha lite egentid också. Jag vet snart knappt vad egentid är, vad det ordet betyder. Jag brinner även för andra saker, de saker som även kallas mina hobbies. Jag har massor av hobbies, men jag hinner ju aldrig med dom. Tyvärr är livet fullt av prioriteringar, jag måste börja lära mig att jag inte kan prioritera allt och alla andra hela tiden. Nu kanske det är dags att prioritera mig själv. En liten del kommer att falla bort. Men jag får ta det.
Nej är ett bra ord att börja med.

Badkar

En gång berättade en kursare till mig i biologin om hur han var precis innan en tenta.
Han beskrev sig själv som ett badkar, fyllt med vatten (korvstoppad kunskap) upp till badkarskanten. När han sedermera satte sig ned i bänken och fick det vita, tomma papperet framför sig, var det som om badkarsproppen drogs ur, all kunskap flödade och han skrev ned precis allt han kom på. Beskrivningen var så bra tycker jag, för jag kunde dels se det hela framför mig, och dels känna igen mig själv i scenariot.

Jag är lite av ett badkar nu. Fast inte gällande tentakunskaper utan sparare att prata. Jag är fasiken gjort för att prata, synd bara att folk får skavsår i öronen. Man kanske borde skriva en bok istället. Det skulle bli en lång bok...

Insikt

Ja, nu är jag där igen. Ännu en stor insikt i livet, denna gång att jag aldrig kommer bli oumbärlig. Fan, det gör ju lite ont faktiskt. Det är jobbigt att acceptera vissa saker ibland. :S

I made it!

Yes! Jag rodde det i land! En termin fixad, en nöjd klass och betyg som känns korrekt satta! Mitt livs första (och förhoppningsvis enda) genomförande och rättande av ett nationellt prov, en termin av tjat på elever som är lite för lata för deras eget bästa, en termin av roliga låghumorsskämt med kollegorna, en termin med diverse aktiviteter som voltige, bergsklättring och laserdoom med eleverna, en termin med rara reflektioner från tonåringar och deras totalt världsliga och naiva tankar om livet. Sötnosarna! Det blir ju inget sommarlov för min del, men jag känner mig jättestolt över mig själv och ger mig en stor klapp på axeln. Well done! Dessutom växer min rabarber på balkongen, så det kan inte bli bättre helt enkelt! Tjihoo! :)