tisdag, maj 18, 2010

Tiden är relativ

Jag har funderat på det där med tiden. Att den är så relativ. Den kan gå så himla fort, exempelvis på kvällen när man kommer hem och "har hela kvällen på sig", men knappt hinner blinka så har tiden mellan matlagning och sovdags redan passerat. Eller när man vaknar tre timmar för tidigt en morgon och somnar om med den trygga vetskapen om att hela tre timmar är kvar innan man måste plåga sig upp ur sängen, men knappt hinner stänga ögonen innan klockan ringer ilsket.

Likaså kan tiden vara extremt långsam; föreläsningar eller möten som aldrig tar slut... Man tittar på klockan för jämnan och kämpar med att inte låta tankarna fara iväg till andra dimensioner. Eller när det är minusgrader ute och man är trött och hungrig och väntar på att bussen ska behaga dyka upp, då kan tiden också gå väldigt långsamt. Det finns ett uttryck idag, "SL-minuter", något som måste vara synonymt med "African time" (vilket också kan jämföras med "Croatian time" om man vill...)

Jag tänker på fängslade Dawit Isaak i Eritrea som suttit där i 3161 dagar. Jag undrar hur han uppfattar tiden. Jag undrar hur långsamt hans tid går när han sluter ögonen för kvällen, jag undrar hur långt ett dygn är för Dawit. Mina minuter som försvinner på morgonen eller kvällen och mina minuter som känns så långa på busshållsplatsen ser jag plötsligt ur ett helt annat perspektiv, de känns plötsligt alldeles banala. Tiden är relativ, ibland är det bra, ibland är det alldeles fördjävligt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar