Jag läste i Expressen idag (www.expressen.se/halsa/1.1921603/resistent-tuberkulos-okar-i-varlden) om att tuberkulosen börjar bli resistent mot antibiotika. Då menar man såklart att själva bakterien är resistent, eftersom tuberkulos är en bakteriesjukdom. Det är fruktansvärt farligt med multiresistenta bakterier, och de börjar dyka upp mer och mer. Kommer det bli en ny epidemi om ett tiotal år? Tuberkulosen är inte utrotad utan är fortfarande ett stort problem i bl.a. Afrika och Asien och bland Aids-smittade och det är många i världen som har tuberkulos i både aktiv och passiv form, men frågan är om människor kommer att dö av tuberkulos lika vanligt som de gjorde för bara hundra år sedan nu när antibiotika inte biter?
Antibiotika är något som gemene man inte kanske har full förståelse för och som missbrukas mycket. Det verkar som om det finns någon slags övertro på antibiotika, att den ska klara ALLT! Men man får inte glömma kroppens egna fantastiska immunförsvar! I Sverige är antibiotika receptbelagt (och tur är väl det!) men i exempelvis USA är antibiotika i vissa former receptfritt. Och i.o.m. detta också förödande! Man smetar på någon antibiotikakräm på något sår och "vips" så läker det och man blir frisk.
Och värst är djurägarna! De vill så gärna, så gärna att veterinärerna ska skriva ut antibiotika för minsta lilla skrapsår- där ännu en gång i övertron på att det är det allra bästa. Och så säger veterinären nej, eftersom anibiotikan inte får missbrukas och användas för mycket, och det slutar med att djurägaren blir skitförbannad. "Han/hon ville inte ens skriva ut antibiotika till Skrållan!" Det man inte tänker på är alla gånger när man var liten och trillade av cyklar eller på grusiga, skitiga fotbollsplaner och skrapade upp hela knän och armbågar. Inte rusade man iväg till doktorn och fick recept på antibiotika då? Man tvättade med tvål och vatten (icket att förakta!) och fick något fint Bamseplåster på det, och sen klarade kroppen alldeles utmärkt att läka såren själv.
Det som de flesta inte förstår är att antibiotikan som smetas på eller petas i, alltid kommer ut ur kroppen på något sätt. Och när det kommer ut i naturen finns alltid risken att bakterier blir resistenta. Likväl måste man alltid fullfölja en antibiotikabehandling i exempelvis tio dagar, även om man känner sig frisk på fyra för om man inte fullföljer det så kan man istället bidra till att kroppen utvecklar en resistens. Och blir bakterier resistenta mot antibiotika så är det kört. Det finns väldigt många olika bakterier, och jag kan tänka mig att det blir ett helvete att försöka hitta nya antibiotika som ska slå ut alla "klassiska" sjukdomar som härjar i dagsläget. Finns tid till det, och finns det ekonomi för det?
Och vilka är det som råkar mest illa uti denna antibiotikahärva? Jag har svårt att tänka mig att det är vi i väst, som betalar mer i sjukhuskostnader (för besök och receptkostnader) än vad en afrikansk familj tjänar på en, två månader i lön. De som råkar illa ut är de vars land inte har ekonomin för att låta stora medicinbolag tillverka och sälja mediciner som är livsnödvändiga. Och det är inte dessa människor som slösar på antibiotikan, utan det är vi. Hur bakvänt kan det bli egentligen?
Antibiotikan har räddat miljontals människor i världen, och är enligt mig en av de absolut viktigaste uppfinningarna i världshistorien, så det finns ingen anledning till att förstöra den!
Men den kan inte heller göra mirakel om inte förutsättningarna är de rätta. Personligen har jag absolut ingen övertro på antibiotikan.En person som stod och står mig mycket nära proppades full av alla möjliga antibiotikapreparat när hon var mycket sjuk. Men hennes kropp kunde inte läka sig själv av andra orsaker, vilket gjorde att den efter en hård kamp gav upp. Så har du möjlighet så se till att din kropp är och förbli frisk för det räcker långt, ibland kanske till och med längre än antibiotikan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar