Åååååh, jobbigt! Idag när jag skulle hem satt min granne på samma buss. Med henne har jag stått och pratat förtroligt om jobb och lite allt möjligt under vintern. Av henne fick jag också det otrevliga brevet dagen innan julafton att jag måste införskaffa det där jävla elementet som förföljer mig. Ett beslut som styrelsen (som jag själv sitter med i) tog den enda gången jag inte var medverkande själv. Så jäkla fegt! Det kändes lite som en kniv i ryggen. Jag hade tänkt ge henne ett julkort, men det kan hon glömma! Jag lär mig aldrig att sluta tro så gott om folk hela tiden. Jag ska bygga på min artighetsfasad och sluta vara så emotionell och visa mina riktiga färger inför folk. Det får jag ingenting för.
I allafall så ville jag inte alls prata med henne, jag var inte upplagd för att vara trevlig. Och med tanke på hur artigt uppfostrad jag är så skulle jag antagligen vara jättetrevlig mot henne även fast jag inte alls ville och fast jag helst hade velat ta brevet och stoppa upp i hennes ädla bakdel. Det är en konst, kan jag säga, att vara långsam med flit för att hon skulle hinna upp för alla trappor (hon gick långsamt eftersom hon bar på tunga kassar), låsa upp dörren, baxa in påsarna och sen stänga dörren så att jag slapp träffa på henne. Hon bor alltså i samma port som jag. Och det var kallt ute också. Så jag stannade för att stänga jackan. Låset krånglade lite... *kollade, nej hon var forfarande inte framme vid dörren* ...hmm, knyta upp matkassen var ett måste... *fortfarande inte vid dörren* ...dags att kolla ett sms, och radera ett annat... *där gick hon in genom porten*. Jag lyckades i allafall med lite dröjsmål och exakt beräkning av hennes stegtakt i trappan lyckas ta mig hem utan att behöva vara trevlig mot någon.
I morse hittade jag en räkning på 38 kr som jag missat i julstöket och som staten gått vidare med, och nu ska jag betala en straffavgift på över 700 kr för att mina 38 kr betalades in för sent. För någon jävla hobbybok. Usch, ibland blir jag så sur på detta byråkratiland! Jag tittar ibland på lyxfällan och där ser man hur folk fullkomligt struntar i att betala räkningar under halvår eller mer och det är ingen som verkar jaga dom. Och hur körda dom än är, och hur fet-nekade de än skulle bli att få ta lån pga registerprickar för typ 20 år framåt, så lyckas ändå TV fixa så de klarar sig bara genom att sälja någon pojkdrömshoj (och gråta lite och verka glömma bort att elen stängs av och barnen svälter) eller sluta köpa skor för 3000 kr per månad. Och jag som vanligtvis är ybernoga med räkningar vägrar få någon prick i mitt register på grund av en hobbybok. I morgon måste jag punga ut med 738 kr. Men för mig väntade dom minsann inte ett halvår, mig bränner dom i arslet med en blåslampa på en gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar