Ok. Jag har insett vissa saker. Jag tänkte hjälpa en vän till att tänka rätt, men jag inser att det är lönlöst, min vän är inte mogen för det. Att vara bitchig hjälpte inte på det sättet jag hade tänkt mig. Det går inte fram på det sätt jag har hoppats, personen som skulle förstå förstår inte helheten, det är för komplicerat. Min vän förstår att det är något, men inte riktigt vad eller varför. Jag är inte van att bitcha, men man måste ju öva sig någon gång...
Och varför ska jag försöka ändra på människor överhuvudtaget? Det är ju deras liv, och deras misstag.
Som en vän ser jag det dock som min plikt att vara ärlig, ge råd, och hjälpa om jag kan. Men ibland så måste jag lära mig att acceptera att folk är som dom är och inte är förändringsbara. Och tycka om det eller inte. Så länge det inte skadar mig, själviskt kan tyckas, men så är det. Jag har ju lärt mig lite genom åren i allafall. Fast man får inte behandla mig hur som helst. Jag sparkas ganska bra.
Så jag kapitulerar. Denna gång. Det lönade sig inte att köra den här metoden, men jag vet exakt hur jag kan förhålla mig till denna person. Och det är skönt. Nu kör jag på som vanligt igen.
Jag är dock lite klokare, men det är inte min vän.
Haha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar