Rockabilly-kryss

Så var en elevfri sportlovsvecka över på en sekund. Tänk vad fort en vecka kan gå. Hade en otrevlig fredag med en tjurig arbetskamrat. Jag tar inte skit för att andra är på dåligt humör eller inte klarar av mig, jag gillar rakt språk och uppskattar inte när folk är tjuriga som små barn och är spydiga istället för att bara säga vad saken gäller på ett någorlunda trevligt språk. Han har försökt sig på en förklaring, men jag känner bara att det tar min energi. Jag börjar bli rädd om min energi, för jag har märkt att jag aldrig får någon tillbaka. Det är bara bra att jag vet vad han är för person och var jag har honom. Folk visar alltid sina rätta färger tillsist, nu har han visat sina och jag vet precis var jag placerar honom i min egna lilla systematik över människor i min närhet. Synd att behöva vara likgiltig för en person, men det får inte ta mer energi än det ger.

Jag åkte iaf iväg på en kryssning med en gammal och god vän från lördag till söndag! Vi var ett gäng på 11 pers, varav jag bara kände en person, men det blev en rolig helg iaf. Vi hade temat Rockabilly, jag hoppades att det var en Rockabilly-kryssning helt och hållet eftersom stilen är underbar och Rockabilly-gossar är mycket fina, men det var bara vårt gäng. Vi blev alla fina, det var mycket prickigt, puffluggar, röda naglar och läppar. Själv hade jag en sjömansklänning som en gång varit min mors. Den är ruskigt kort så man måste knäböja om man ska plocka upp något från golvet, och man kan inte sträcka upp armarna för mycket, men klänningen var ett uppskattat inslag! Jag kände mig fin iaf!

Blev uppraggad av en kille med världens töntigaste efternamn, han var fin men försvann efter lite dans på golvet och jag hittade honom igen efter 10 minuter hånglandes med en annan tjej. Det är lite sjukt vad ytligt det är ute nu för tiden, allt handlar om utseende och sex. Det ska vara så lättt som möjligt, är man inte lätt och hånglar loss efter namnintroduktionen så blir man bortvald direkt. Tyvärr var det extrem köttmarknad där också, äldre gubbar som satt och fluktade på vår dans och hejade på oss som om vi vore där och dansade för deras skull. Usch, sånt gillar verkligen inte jag. Jag vet att jag dansar bra, jag får höra det varje gång jag är ute och det är den enda bekräftelsen jag egentligen behöver. Men inte av gubbsnusk. 

Det var iaf skönt att få komma iväg lite grann och inte tänka alls på tid eller några måsten. Däremot märker jag hur mina trance-kryssar har påverkat mig. Jag är uppvärmd vid tretiden på natten och då stänger vanliga kryssningar sina dansgolv. Jag hade kunnat dansa några timmar till...