Jag har sovit 11 timmar i sträck i natt och vaknade med en känsla av att ha blivit överkörd av ett tåg. Drömde så mycket om jobbet, att jag hade med mig en skolklass till någon jättelik byggnad som påminde om en biograf och att jag skulle hålla föredrag om saker jag inte visste något om. Kanske stress inför kommande veckan med min planering som inte alls är klar?
Ute var det strålande väder och det gör mig så lycklig! Jag dyrkar solen! Jag promenerade till affären för att handla lite och hinna få i mig en liten bit friskluft och riktig sol mot min hy. Jag har hunnit sitta i 5 minuter på balkongen och avnjutit ljuset och fågelsången och det är som balsam till min själ. Herregud, vad jag älskar våren!!
Nu går solen precis ned bakom huslängorna mittemot och jag får nästan panik för jag vill att solen ska vara kvar! Jag är en positiv människa men får lätt en släng av mildare melankoli vid skymning, nyår, jul, fantastiska händelser och efter stora kalas. Jag pallar inte riktigt när något tillsist tar slut. Jag kan inte se det nya som kommer, jag kan bara komma ihåg det som aldrig kommer igen och kan känna sorg över detta. Men jag älskar iaf. att sitta i mitt lilla vardagsrum och få solen rakt i ansiktet! Något av det skönaste som finns är att somna i soffan på det sättet. Det påminner om när jag var liten och gjorde samma sak i mitt barndomshem. Som sagt, minnen av det som varit...
Och min discokula som hänger i det stora fönstret sprider små discoprickar över hela rummet. Jag känner en barnslig lycka över detta! Inte för att det är disco, men det pirrar i kroppen! Det tyder på ljus, det tyder på lätthet, och så är det sådär barnsligt fint! Kanske är det prickarna i sig som livar upp? Så som man tycker att en prickig klänning kan vara söt? Jag vet inte. De var här för en sekund sen, nu börjar det bli mörkare i rummet eftersom solen går ned, vilket innebär att jag måste ta tag i mig själv och göra nyttiga saker som t.ex. rätta prov, planera lektioner och läsa inför x-jobbet. Sånt där roligt som man verkligen vill ägna sig åt på en söndag... not. Tänk om man kunde fått en timme till av discoprickar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar